En vanlig tankefälla är allt-eller-inget-tänkande. Allt är svart eller vitt, det finns inget däremellan.
- Det där mötet gick inte som jag hade tänkt mig, det blev en fullständig katastrof.
- Jag inte hinner springa 5 km idag, så då är det ingen idé att jag springer alls.
Det finns fler perspektiv här:
- Att något inte går som du planerat är inte nödvändigtvis samma sak som att det blev dåligt. Dessutom kan även halvbra möten kan innehålla någon bra del. Fundera på om det finns något du kan lära dig från det som hände, så har du på alla sätt gjort det bästa av situationen.
- All träning är bättre än ingen träning. Spring det du hinner oavsett hur långt det är.
Det svartvita tänkandet gör oss rigida varpå vi missar de nyanser och möjligheter som oftast finns i en situation.
När fastnar du i svartvitt tänkande?